08-55 11 04 22

Telefontider

Fax: 08-55 11 04 24
Måndag-Fredag
08.00-12.00, 13.00-16.00

Impingement – inklämd sena

För att förhindra att ledkulan rör sig okontrollerat i ledskålen har ledkulan en viktig styrmekanism, rotatorcuffen. Krafterna i rotatorcuffen bidrager till att suga fast ledkulan mot ledskålen. Rotatorcuffen stabiliserar och centrerar ledhuvudet. Precisionen i rotatorcuffen är viktig för att axelleden inte skall “gå på grund”, dvs stöta i benutskott och bensporrar.

Inklämd sena, impingement, är egentligen inte en enhetlig sjukdom utan en beskrivning av en typisk smärta som uppstår när vävnaden i axelleden hamnar i kläm. Impingementsmärtan uppkommer på natten eller när man lyfter armen högt. Vanligen beror impingement på en kombination av dålig styrka och precision i rotatorcuffens muskulatur eller rätt och slätt på stora bensporrar.

Patienter som drabbas av impingement är vanligen i 40-50-års åldern. Det är ovanligt att man drabbas av impingement när man är yngre än 30 år, men en del kraftiga och muskulösa män med ett tungt arbete kan drabbas tidigare. Vidare är det inte ovanligt att man ser impingement hos unga individer med en instabilitet (att axel är lös och glider) i axelleden. I tidigt skede beror impingement på en obalanserad axelmuskulatur. Dvs krafterna i rotatorcuffen är för svaga jämfört med krafterna i den övriga muskulaturen. Träning av rotationsmusklerna (rotatorcuffen) återställer balansen.

Den vanligaste orsaken till kronisk impingement är att hårt belastade fästen för ledband och muskulatur får en pålagring, en bensporre som minskar utrymmet i axelleden. I vissa fall kan en överrörlighet leda till att ledhuvudet okontrollerat slår i benutskotten. Även förkalkningar och små rotatorcuffskador kan orsaka en kroniskt dysfunktionell rotatorcuff som resulterar i impingement.

Kalkaxel (peritendinitis calcarea)

Kalkaxel är en form av impingement där förkalkningar i rotatorcuffen skapar en inflammation och svullnad i axelledens stora slemsäck (bursa subakromiale) och en omkringliggande svullnad av muskelsenan där förkalkningen är belägen. Det finns ingen koppling mellan kalkaxel och åderförkalkning. Kalkaxel är normalt sett ett ofarligt tillstånd.

Förkalkningar i axelns roterande senor (rotatorcuff) har ett cykliskt förlopp. Förloppet består av 3 olika faser; nybildning, inkapsling och resorbering. I början av förloppet bildas en stel gipsliknande massa som så småningom övergår till en flytande tandkrämsliknande pasta. Kalket löses vanligen upp av blodkärl som bildas runt kalket. I slutet av dess livscykel kan tryckökningen i den inkapslade förkalkningen ibland utlösa en ”akut kalkaxel”, ett synnerligen smärtsamt tillstånd. En slags böld av kalk har bildats i någon av rotatorcuffens senor.

kalkaxel

Akut kalkaxel, “kalkböld”. Bilden visar en mycket stor förkalkning hos en patient som insjuknade plötsligt med en synnerligen intensiv och outhärdlig axelsmärta. Smärtan klingade av efter några veckors behandling med inflammationsdämpande medicin.

impingement

Ovanstående teckning visar hur supraspinatussenan kläms åt av akromion när man lyfter armen rakt ut från kroppen.

akromion

Akromion böjer sig och får en bensporre under årens lopp. Den normala akromion har en form som kallas för “typ 1” (Bigliani typ 1). Hos medelålders personer kan man ibland se en lite rundare “typ 2” akromion och hos lite äldre ser man en krokig “typ 3” akromion. Typ1-2 akromion kan kopplas till axelproblem som svarar bra på träning av rotatorcuff. Vid en typ 3 akromion fungerar sjukgymnastik dåligt.

Ovanstående film visar axelledens bursa och hur supraspinatussenan löper i rotatorcuffkanalen hos en frisk patient.

Ovanstående video visar axelledens bursa vid impingement.

Ovanstående video visar resultatet efter en akromioplastik när bursan avlägsnats och bensporren är bortfräst.