Komplikationer

Infektion

En obehandlad infektion i axeln leder oftast till ett problematiskt smärttillstånd med en synnerligen dålig rörlighet och en utpräglat dålig axelfunktion. Det är också vanligt att bakterierna skadar axelledens viktiga broskytor. En patient som tidigt behandlas för en misstänkt axelinfektion råkar sällan ut för några problematiska komplikationer.

Det är normalt att känna en lättare feber, onormal trötthet eller vara utmattad och smärtpåverkad en eller högst två dagar efter operationen. Du skall inte känna dig sjuk, vara illamående, ha kräkningar och vara i allmänt dålig form mer än 1-2 dagar efter en operation.

Akut infektion

Har du feber, känner dig sjuk och kanske har illamående och kräkningar i mer än 2 dagar efter en operation så skall du normalt läggas in på sjukhus för behandling. Då misstänker man infektion. Får du hög feber (>38 grader) i mer än 2 dagar efter operationen måste en allvarlig infektion (”blodförgiftning”) uteslutas. Denna typ av plötslig infektion efter en artroskopisk axeloperation är dock ytterst sällsynt. Det är så sällsynt att man rimligen skall utesluta även andra sjukdomar.

Smygande infektion

Patienter som får en infektion i axelleden efter en artroskopisk operation får sällan några dramatiska symptom. En infektion i axelleden utvecklas normalt sett mycket långsamt och feber är ett relativt ovanligt symptom. Blodproverna brukar i början inte visa speciellt mycket, oftast är de helt normala eller nästan normala (CRP 30-60). Ett vanligt symptom är att det rinner ur såret eller att någon av portalerna får en svullnad 2-3 veckor efter operationen. Vanligen har patienten en allmän sjukdomskänsla med lite frossa eller frysningar, utan någon påvisbar feber. Smärtan behöver inte vara uttalad eller problematisk.

Behandling

Det är viktigt att direkt börja behandla en misstänkt axelinfektion med antibiotika (Sverige; Heracillin, Dalacin Norge; Diclocil, Dalacin). Valet av antibiotika är viktigt. I första hand rekommenderas Dalacin (300mg x4 i fem dagar sedan en utvärdering, ev sänkt dos till 150mgx4 i ytterligare 3v.) när något sytts fast i axeln. Efter enklare operationer kan det räcka med Heracillin (Norge; Diclocil). Behandlingen skall pågå i 3-4 veckor. Därefter utvärderas behandlingen. Har du feber, CRP >60 eller är synnerligen utmattad behöver du oftast behandlas på sjukhus. Närmare 70% av axelinfektionerna orsakas av Corynebacterium parva (=propionibacterium acne), denna bakterie ger snabbt en mycket kraftig och minst sagt lite märklig stimulering av immunförsvaret som utmärkts av en hög sänka och lågt CRP. Normala värden på vit blodkroppa (LPK), lågt CRP (snabbsänka 30-60) och hög SR (sänka 60-100) är vanligt. Illamånende och kräkningar är ovanliga. Har patienten illamående och kräkningar är det vettigt att misstänka en betydligt aggressivare bakterie, spola leden artroskopiskt och behandla med intravenöst antibiotika.

Misslyckad operation

Även om diagnosen var helt rätt, operationen blev perfekt och du inte missade ett enda pass hos sjukgymnasten så kan du uppleva att operationen blev misslyckad. Första halvåret efter en operation av impingement så upplever uppemot 25% av patienterna att operationen misslyckats. Efter 1 år är det dock inte mer än 10% som upplevera att opertionen misslyckats. Det tar nämligen ganska lång tid innan axelleden normaliserats efter operationen.

Även om du har blivit bättre efter en operation så kan man ändå säga att operationen blev misslyckad om du inte blev tillräckligt bra. Dessa patienten upplever ingen större funktionell skillnad efter operationen jämfört med hur de var innan.

Det är dock ovanligt att någon patient blir betydligt sämre ett år efter en enkel impingementoperation. Det drabbar mindre än 1% av mina opererade patienter och ytterligare 2 % blir något sämre efter operationen. När någon blir sämre så kan de bero sammanväxtningar, överrörlighet, bicepssmärtor, smärtor från nyckelbensleden, instabila senskador, förkalkningar mm.

Har du inte blivit ett dugg bättre 3 månader efter operation behandlas du i enlighet med en strukturerad plan. Det innebär normalt sett att man modifierar sjukgymnastiken och ger upprepade injektioner av kortison i axelledens stora bursa. Kortisonet bryter ned sammanväxtningar och mjukar upp bursan som växt fast mot deltoideus muskeln.

Om du fortfarande har besvärande smärtor ett år efter operationen kommer du normalt sett erbjudas en ny operation ( reoperation).

Jag anser att det är viktigt att vänta i minst 12 månader efter första operationen innan man reoperarar, resultaten blir betydligt bättre jämfört med om man reopererar efter 6 månader.

Reoperationen går oftast ut på att bränna bort sammanväxtningar och förtjockningar i axelledens slemsäck. Ibland behöver man även snitta upp en förstelnad ledkapsel. Vanligen lyckas man med 60-80 % av reoperationerna. De patienter som har mest ont och är stelast brukar bli bäst. Det kan vara svårare att lyckas med en reoperation när patienten redan uppnått en förbättring, har en fin rörlighet, men inte blivit tillräckligt bra efter den första operationen.

Smärta

Smärta efter en axeloperation är sällan en signal på att något har gått fel. Vissa operationer gör normalt väldigt ont efteråt. Om ett avslitet ledband eller avsliten sena blivit fastsydd med metallankare kan det vara nödvändigt att för säkerhets skull kontrollera att inget ankare lossnat. Om smärtan ökar samtidigt som du ser förändringar i såret eller känner dig allmänt hängig och krasslig så kan det vara ett tecken på en infektion. Ta kontakt med

Blödning

Det är relativt vanlig att det kommer ut blodtillblandad vätska under en eller två dagar efter en artroskopisk axeloperation. Det är bara bra att denna vätska rinner ut ur såret. Direkta blödningar med tjockt blod är dock relativt ovanliga.

Feber

De första 2 dagarna efter operation kan du ibland få en lätt feber, på upp till 37,9 grader. Stiger febern ytterligare eller inte går ned bör du kontakta en läkare. Känner du dig ”allmänt sjuk” någon eller några dagar efter operationen måste du kontakta läkare. Det är normalt att det ibland kan göra väldigt ont efter en operation, men du skall inte få hög feber eller känna dig sjuk

Stelhet

Detta är den vanligaste komplikationen efter en axeloperation. Omkring 3-4 % av patienterna drabbas av detta. En vanlig orsak är sammanväxningar. Det finns flera goda behandlingsmetoder mot detta, men det kan ta en lång tid innan axeln blir bra. Får du mycket smärtor under sjukgymnastiken så kan du minska belastningen under träningen, men fortsätta att töja. Du bör aldrig helt sluta att töja och tänja axelleden. Ibland kan en kortisoninjektion vara nödvändig för att dämpa inflammationen så att du kan träna bättre. Har du fortfarande en uttalad stelhet mer än ett år efter operationen behöver man oftast utföra en operation till där man klipper upp ledkapseln så att rörligheten ökar.

Överträning

Långvariga axelsmärtor och inaktivitet ger lätt en försvagning av muskulaturen i axelleden. När du sedan efter operationen påbörjar din rehabilitering så kan det ibland gå lite för fort. Då börjar axelledens muskler och senfästen att värka. Detta är en övergångsfas som beror på att muskulaturen belastas mer när rörelseomfånget i axelleden ökar. Om du minskar belastningen och tränar mindre styrka, men fortsätter att töja och tänja så minskar smärtorna. Överträningsproblemen ser man ibland 1-2 månader efter operationen. Det ser man vanligast hos patienter som är överviktiga med en stor tung arm eller patienter som var överrörliga i sina leder redan innan operation.

Smärtor över nyckelbensleden

I de allra flesta fall är det onödigt att operera nyckelbensleden även om röntgen visar att den har slitage. I samband med rehabiliteringen kan dock nyckelbensleden ibland börja värka om den har lite slitage. Normalt sett försvinner dessa smärtor. Försvinner de inte kan det vara nödvändigt att, med ett mycket litet ingrepp, slipa ner lite av nyckelbenets ände.

Bicepsproblem

Ibland upplever patienten att smärtorna har ”flyttat på sig” och nu sitter på framsidan av axelleden och strålar ned i bicepsmuskeln. Detta problem drabbar nästan bara kvinnor i medelåldern, och är vanligare hos kvinnor som har lite överrörliga leder. Även om bicepssenan såg helt normal under på operationen, kan den den ibland göra ont efter operationen. Minskar man belastningen på biceps och undviker att töja för mycket så brukar smärtorna minska.

Nervskador

Det är ytterst ovanligt att muskelnerver skärs av eller skadas i samband med en artroskopisk operation. Ibland kan dock en liten hudnerv skadas i det område man sticker in artroskopet eller instrumenten. Omkring 7 % av patienterna drabbas av detta i samband med en axelartroskopi. Men detta ger sällan några bestående problem. Tyvärr så brukar inte all känseln komma tillbaka.